Jag måste chilla. Måste sluta kasta mig så jävla huvudstupa in i allting. Göra allt så totalt och helhjärtat. Det är fucking slitsamt. 

Hur gör man för att slappna av?

För att bara rulla på ett tag, utan att vara så passionerad hela tiden, utan att bli helt uppfylld av känsla, känslor, hjärtslag, tårar, knuten i magen som vrider sig så hårt.

Jag vet inte. Jag vet inte. 

Jag kanske bara är sån här. 

Men hur ska jag då orka?

Blir så utmattad. Utmattad men för rastlös för att vila.

Skulle vilja träffa nån som orkar med mig.

Som är öppen för alla min energi, åtrå, glädje, tårar, iver.

Om jag finns så borde det finnas fler.

Fast ibland... ganska ofta, faktiskt, så undrar jag om jag verkligen finns på riktigt. Eller om jag borde finnas. Jag känner mig bara som för mycket och för lite.