Jag har alltid varit nojig angående att andas.
Klarar inte att sova ansikte mot ansikte med någon, ha täcke/kudde för nära munnen eller för dålig luft i sovrummet. Kan absolut inte ligga med huvudet under en filt särskilt många sekunder och försöker maniskt få ut allt snor och skit ur näsan när jag ska sova, tills jag blöder i näsan.
På sistone och just nu får jag ångestframkallat tryck i bröstet och halsen, känns som om jag har en stor klump där, både fysiskt och psykiskt.
Hatar det. Hatar att må så här. Jag vill bli hel igen.