Eftersom jag försov mig igår så är det väl bara rätt åt mig att Adrian väckte mig kl 3.32 i morse.

En del skulle inte ens kalla den tiden för "morgon".

Han var genomblöt, hungrig, hade tappat nappen, ville väcka mormor, titta på film, krama mamma, klappa katten och  ville inte ha blöja.

Hur rart det än är med en kramsjuk lillplutt så hade jag nog gärna sovit den timman han höll på och bökade. Resultatet var naturligtvis att jag blev klarvaken och inte kunde somna om, inte en endaste liten kvart en gång.

 

Vad som gör denna dag (hittills... har ju inte kommit till skolan ännu) uthärdlig ärde två meddelanden som väntade mig när jag vaknade; ett från den underbara, bittra vegankocken (som egentligen faktiskt inte verkar så bitter) som fick mig att le, ett annat som bekräftade att jag och Benjamin har sovplatser i Göteborg nästa helg.

 

NÄSTA HELG.

 

Äntligen, äntligen ska jag få återse mitt älskade Göteborg!

Kommer nu att räkna dagarna, timmarna, ja, kanske till och med minuterna när det börjar närma sig. ❤