Senast jag var i Göteborg hade jag gått ner tio kg sen förra gången jag var där, vägde mig på samma våg.

Gick väll upp ett par av dem igen när den sex dagar långa festen- som bjöd på mycket alkohol, dans och umgänge men lite mat och sömn- tog slut, och vardagen åter visade sitt alldagliga ansikte.

Det vore rätt coolt om jag lyckades pressa ner mig iaf fem kilo under förra vikten tills nästa gång jag lommer dit.

Eller ja... man ska väl inte räkna kilon egentligen. 

Jag vill krympa ett par storlekar,  helt enkelt.

Efter förnyad insperation så kör jag nu fem-två inspirerat så mycket jag kan. 

När jag tar två fastedagar efter varandra så ser jag skillnad på min kropp, det är underbart.  Magen sjunker ihop lite och ansiktet ser mindre svullet ut.

 

Samtidigt är det ju rätt vidrigt att det spelar så jävla stor roll.

Hur man ser ut.

Hur man vill se ut.

Hur andra tycker att man ser ut.

 

Men... ja. Vad ska jag säga? Jag är ju "bara människa", som det heter.

 

Längtar i vart fall som helst efter att komma i ett par byxor som är helt nya och oanvända.

Det är en bra bit kvar tills dess, men jag har kommit en liten bit på vägen iaf.