Jag har ett kontrollbehov, det ska villigt erkännas.

När min kontroll över mitt liv tas ifrån mig så söker jag kontrollera det jag kan; min kropp, mitt hår, min alkoholpåverkan.

Idag har jag köpt en 15-pack dietpulver, smakar gammalt avslaget kaffe,  men nu ska det pressas några kilo i rask följd.

Har även blonderat håret en gång och ska försöka vänta iaf en vecka innan jag blonderar igen; och under tiden behandla med ricinolja.

En box billigt rött köpte jag här om dagen, och ja... det känns bättre om jag får ta ett glas rött på kvällen.

Bakom allt detta ligger en depression som jag desperat försöker hålka i schack. 

So far so good, mår bättre nu än jag gjorde i morse.

Känns trist att något man trodde skulle kunna bli något av bara pissar en i ansiktet, än tristare när det händer igen inom loppet av en vecka.

Jag sänder ut trevande kontakter åt alla håll, vill att någon, vem som helst,  ska bekräfta att jag finns hela tiden, särskilt  när barnen har lagt sig.

Skål då, tar ett glas till.