De ständiga drömmarna om Robin the son of Odin gör mig trött, och mer och mer övertygad om att det där med att ha pojkvän kanske inte är nåt för mig, ALLS.
Även om jag stundom känner mig hjärtekrossad, med en stor klump i halsen och det svider i ögonen när minnet av honom hemsöker mig, så klarar jag mig bra för det mesta.
Har ingen lust att ge någon den makten över mig igen.

Har återtagit kontakten med en gammal vän.
Det känns bra.

Min lille plutt vaknade för en stund sen, tror han är hungrig... igen. Vore bra om han kunde bajsa lite oftare än varannan eller var tredje dag när han äter så här mkt, blöjan svämmar ofta över när det väl kommer något. Nåja... huvusaken är att han mår bra.