Ingen bilmaskin i morse.
Vaknade till några gånger, men låg kvar; somnade om, drömde vidare.
Så underbara drömmar.
Drömde att vi var nära varandra, rörde trevande försiktigt vid hans kind, pratade med barnen, skulle laga mat tillsammans.
Det var liksom sådär rosafluffigt lyckligt och nyförälskat.
Handligen var inte mycket mer än så, men känslan av hans lena hud sitter kvar i minnet som en glödande kula av vit eld, överskuggar andra sensationer.
Drömde vidare sen, en annan dröm, om samma person. Att han hade gått på krogen med nån tjej, att de gick hem tillsammans, och jag läste om det på FB, Även den känslan bränner sig kvar i mitt bröst.
När jag vaknade, disorienterad och med känslan av honom så påtaglig att jag tittade mig omkring och undrade vart han var, vart jag var, och om detta var en dröm eller om jag just vaknat från en; så var det av att vaktmästaren bultade på dörren.
Han ville att jag skulle spola vatten i köket en stund, och såg mycket förvånad ut över att han väckte mig.
Förstår inte varför det skulle vara så konstigt att sova kl 13 på dagen, det måste väl endå finnas fler än jag i denna värld som jobbar natt, är gravida, har sömnproblem, är arbetslösa osv. Man sover väl när man kan, om man är trött?
Anyway, han kom tillbaka några minuter senare, och sa att de hade fixat så jag kunde använda vatten och avlopp i köket... under helgen.
De skulle komma tillbaka på tisdag och fixa färdigt, förhoppningsvis.
På tisdag har det hållit på i en månad och krånglat.
Jag gör mig inga illusioner om att de ska bli klara på tisdag. Gör mig heller inga illusioner om att få uppleva min dröm på riktigt.
Jag har istället gjort mig en kopp kaffe, och spolat upp ett bad. A poor substitute.
Ska ägna mig åt dessa substitut en stund nu, och försöka leta upp något vettigt att bekläda min minst sagt kurviga kropp med. Börjar bli svårt att hitta saker som man känner sig bekväm i, antingen får kläderna vara stora som tält; eller alldeles för tighta. Inget sitter direkt bekvämt, och man känner sig inte snygg, vad man än tar på sig.
Kan jag väl leva med, eftersom jag inte är dummare än att jag inser att jag är min egen största kritiker, att jag ska spenera större delen av helgen med vänner som tycker om mig oavsett hur jag ser ut (en del av dem tycker faktiskt till och med att jag är SNYGG hur jag än ser ut ) och att kontrasten kommer att bli oerhört stor, iaf i mina ögon, när jag morfar till bystig blondin i vår.
Ska sätta på lite trevlig musik också, på hög volym.