Fan rätt bra endå. Efter de där drömmarna, som kändes som en kulmen på min lilla crush, så kom det där sms:et som fick allt att liksom bara pysa ihop. Lite som att släppa luften ur en ballong. Såhär i efterhand känns det som en uttjänt ballong iaf, sladdrigt och lite äckelfuktigt, nåt som man liksom inte riktigt vill ta i. Fan, det är kallt ute. Ser inte fram emot att ge mig hemåt. Bläsh.