Idag är en dag jag länge sett fram emot.

Jag ska ta med min mamma ut och dricka vin, äta god mat och lyssna på musik som vi båda gillar. Jag har sett fram emot detta i en och en halv månad.
Nog trodde jag att föräldrapenningen skulle ha kommit igång vid det här laget, men det har den såklart inte. Har inte hunnit få ngt socialbidrag heller, eftersom jag i onsdags prioriterade att vara med min dotter, att faktiskt "göra något" under sportlovet,och således inte gick till soc utan kom överens med min socialsekreterare att lämna in en skriftlig ansökan istället.
Den lämnades in i fredags, så med lite tur får jag pengar på måndag. I vilket fall som helst får jag bostadsbidrag på måndag, pengar som jag verkligen skulle behöva ha i handen NU.

Eftersom jag som sagt prioriterat min dotter mkt denna vecka (ville liksom passa på nu när hon har sportlov, jag har hyfsat med energi ( även om jag inte kan gå några långpromenader eller åka skridskor eller klättra klättervägg så kan jag iaf vara med henne när HON klättrar, ta bussen dit vi ska och ta med henne på bio ) och bebisen ännu inte kommit ut för att kräva nästan 100 % av min tid och kraft; så har jag inte överdrivet mkt pengar på kontot just nu.

I vanliga fall så har jag lyckats svälja min stolthet tillräckligt mkt för att kunna be att få låna pengar av Benjamin, och även i detta fall insåg jag att han kanske skulle kunna hjälpa mig tills på måndag.
Skrev till honom igår kväll och frågade om han kunde låna mig eller ev. ville vara med att sponsra mammas första utekväll på typ tio år, och hade idag när jag kollade fått svar, där han sa att " sure, kan betala kalaset,är ju bara bra på att ha pengar så".
Är det jag som är känslig när jag blev jävligt ledsen över dte svaret?
För det första verkar han tro att det inte gör mig ngt att ständigt behöva hålla på att gneta och låna och snåla, för det andra uppfattar jag det som ett jävligt "dramaqueen-aktigt" svar.

Jag har, for the record, försökt få honom att komma hit och ta en fika hela veckan, men efter att ha fått ringa/messa för att fråga när han kommer  (Diana satt otåligt och väntade på att få träfa sin kära morbror) för att få veta att han INTE gör det några gånger sprang han förbi i förbifarten; och fick med sig de jävla kanelbullarna som jag bakade i början av veckan, istället.
Min bror är en upptagen person, han spelar rollspel och går på MP-möten och jobbar osv, just därför försöker jag ibland BESTÄMMA en tid när han faktiskt har möjlighet att komma förbi (skulle gärna gå dit om det inte vore för hans 1036 trappsteg och det allmäna tillståndet i hans lägenhet) och dels träffa sin systerdotter som skiner upp som en sol varje gång man ens nämner hans namn, dels för att JAG ska få träffa honom lite också; han är min bror och jag älskar honom till döds.
Ringde även igår kväll, vi ville ha sällskap att käka pizza, men han var som vanligt upptagen med att spela rollspel.

Men men, jag kände att ska han kasta såndär jävla bullshit på mig så betackar jag mig. Så fort föräldrapenningen väl kommer igång kan han få tillbaka sina jävla pengar (har en gammal skuld till honom, men denna gång var det ett tillfälligt lån till måndag jag var ute efter) så kan jag klara mig själv sen.
om han nu "bara är bra på att ha pengar", betyder det då att jag bara är bra på att låna pengar, för att jag är en misslyckad fucking jävla samhällslast som bara kostar pengar? Det är så jag känner mig för det mesta iaf, även utan såna kommentarer.

Jag satt och tjöt en stund som en självömkande jävla looser, var tvungen att låsa in mig på toa och spola upp ett bad för att inte Diana skulle märka något och få sin hittills superbra vecka sabbad av att mamma är lesdsen (hade jag sagt ngt till henne skulle hon också blivit ledsen, och sen försökt få mig att låna HENNES pengar, vilket jag vägrar att göra om det inte är "de tar inte kort här så jag tar 30 kr av dig så länge så får du dem när vi handlar mat nästa gång").
"Löste" sedan situationen genom att messa den vänliga människan jag ska köpa spjälsäng av, och hon gick med på att vänta med att få betalt tills på måndag, samt att jag lånar pengar av min mamma så att jag ska kunna bjuda henne ikväll. Känns ju jävligt kefft, men vad fan ska man göra.

Fick mess av honom nu, att det skulle föreställa en diss mot honom själv och inte mot mig, för att han spenderar så lite tid med sin familj. Well, hjälper inte mig så jäkla mkt direkt.

Suck... jag vet att han egentligen inte menar ngt illa, men lik förbannat är skadan redan skedd, och jag har en riktig PISSDAG och känner mig som en samhällsparasit, är lika förbannad på mig själv för att jag inte "klarar mig själv" som för att jag "klarar mig själv" och inte vill leka mamma-pappa-barn och kärnfamilj med någon utan låter min dotter växa upp utan någon manlig förebild och med vanan att alltid köpa det billigaste osv.
Fan fan fan fan fan fan fan, vilket jävla kronmiffo man är.

Jag skulle vilja avreagera mig på någon eller något, ta några öl till exempel, eller kanske ha en "disskution" med nån av de förbannade idioterna som tror att vi bor i ett land där alla som går på soc eller sjukbidrag gör det för att de är lata och inte vill jobba.
Ja jävlar, jag är en lat jävel jag, som bara går hemma och mår gott med alla mina "gratispengar" som "nån annan betalar".
Särskilt de som säger så och för det första aldrig gått en millimeter i mina skor, för det andra började redan när de flyttade hemifrån med "pengar på banken till körkort och första hyran från mamma och pappa" och för det tredje inte har några barn och således inte har en aning om att som ensamstående förälder har man sällan möjlighet att vara lat skulle jag vilja bitch-slap:a tills de gråter efter mamma.

Äh. Är lika bra jag avrundar det här inlägget, jag blir varken gladare eller piggare av dte här heller. Ska tvinga i mig en kopp kaffe till och försöka hitta något mer klädesplagg som passar tills ikväll, inte det lättaste när man är "klar för förlossning". För ja, bebisen har legat med huvudet neråt i några veckor, och nu känner jag små knytnävar boxa mig nere i ljumskarna, typ UNDER magen, så jag misstänker att den fixerat sig och sjunkit ner i bäckenet också. Detta innebär att jag kan föda när som helst. Hoppas det inte blir ikväll i alla fall, nu när jag sett fram emot det så länge. Haha... fast ironin vore ju fantastisk.