Ja, jag är störd. Jag har en störning. Eller vänta nu... EN?
Anyway, den jag refererar till just nu är den här jävla sömnstörningen.
Slocknade vid halv tolv-tolv idag (eller igår, beror ju på hur man ser det), vilket är jävligt tidigt när det gäller mig, men vaknade igen kl 2.20 och trodde att det var typ morgon. Låg och vred mig en stund och försökte somna om, men icke.
Nu är jag "pigg", mår illa, har ont i mina jävla förbannade knän och blir mer och mer irriterad på mig själv för att jag inte kan sova och vet hur trött jag kommer att vara imorgon.
Funderar på att ta en kopp te och en värktablett, lägga mig och kolla klart på det där Houseavsnittet jag började på innan jag somnade och hoppas på att få slumra en stund till.
Ju längre klockan går, desto mer stressad blir jag, för jag vet att jag "snart" ska upp iaf; och då ska jag hinna med att fixa matsäck och sånt till Diana. Hon har nån slags friluftsdag idag, ska åka skridskor hela dagen. Har viss lust att hälla i mig en kanna kaffe och göra henne sällskap, men jag vet inte hur trött jag kommer att vara senare. Eller jo.... det vet jag, men jag vet inte hur lång tid det kommer att ta tills jag blir "sovtrött" igen. SUCK!!
Vad trött jag är på att vara trött nät man inte ska vara trött och inte ett dugg trött när man ska vara trött.
Jag gör väl en kopp te då för fan, nu har jag ju iaf vatten i köket igen. Skönt. Man får vara glad för det iaf.